"VÄNNÄS I VÅRA HJÄRTAN" 

 

 Hem
 Intresseföreningen
 Vännäsgården
 Bagarstuga
 Fotoalbum
 Bo och leva
 Kultur och historia
 Nyheter

 

Hem » » Kultur och historia » » Lancasterbombare nödlandar på Ormänget

Beredskapstiden

Mellan åren 1939 och 1945 pågick ett krig i Europa som spred sig runt hela världen och går under beteckningen Andra världskriget. Kriget bestod av flera konflikter, där de dominerande stod mellan å ena sidan axelmakterna Tyskland, Italien och Japan och å andra sidan de allierade Storbritannien och Frankrike. Under senare delen av kriget anslöt sig Sovjetunionen och USA på de allierades sida.

Tyskland styrdes av ett parti som kallades Nazisterna. Ledare och diktator var Adolf Hitler. Tredje riket var den benämning som nazistiska ideologer gav Nazityskland. De ansåg att Nazityskland var det tredje tyska kejsardömet.

Hitler hade som ambition att lägga Europa under Tyskland och även att utplåna människor som hade judiskt påbrå. Det fanns fördomar om judendomen och judar i Europa ända sedan medeltiden. Nazisterna påstod att judarna hade skrivit under fredsfördraget i Versailles efter andra världskriget där Tyskland fick hårda fredsvillkor. Man gjorde judarna till syndabockar för den ekonomiska depressionen under 20 och 30-talet. Nazisterna trodde även att judarna hade hittat på kommunismen för att förgöra den ariska rasen och Tyskland.

 

Beredskapstiden i Norden

Den 9 april 1940 ockuperade tyskarna Danmark och Norge. Tyskarna ville säkra järnmalmstransporterna från Sverige och samtidigt bygga flottbaser längs den norska kusten. Sverige gjorde en allmän mobilisering i hemlighet.

Invasionen skapade oro i Sverige. Sverige hade dragit ner den militära beredskapen efter första världskriget i 1925 års försvarsbeslut. Det militära biståndet till Finland och Norge bidrog till att sänka beredskapen och det rådde brist på gevär. Huvuddelen av de väpnade svenska styrkorna var förlagda vid den finska gränsen och nästan alla kustfästningar var riktade österut mot Sovjetunionen.

Sverige gjorde eftergifter och skrev under ett avtal, transittrafiken som gav Tyskarna rätt att transportera trupper genom Sverige. Man var även tvungen att sälja järnmalm till Tyskland. De hotade med att dra in leveranser av kol till Sverige och kolet var då en viktig del av energiförsörjningen.

Februari 1942 inträffar februarikrisen då tyskarna byggde upp en styrka i Norge för invasion av Sverige. Sverige mobiliserades då trehundratjugotusen man i Jämtland. Anfallet kom aldrig. I början av 1943 sade Sverige upp transportavtalet och då gjorde Tyskarna upp en ny anfallsplan mot Sverige. Den svenska beredskapen höjdes åter och trehundratusen man var inkallade. Den svenska försvarsförmågan var nu avsevärt mycket bättre. Något anfall blev det inte heller denna gång.

 

Ett hemligt Nordiskt befrielsekrig

Under de första krigsåren rustade Sverige upp försvaret tills man hade ett slagkraftigt försvar. Man hade övningar och köpte in stora mängder vapen och försvarsmateriel. I hemlighet planerades ett Nordiskt befrielsekrig.

Över 9 000 svenska frivilliga tjänstgjorde i vinterkrigen 1940 i Svenska Frivilligkåren för Finlands försvarsmakt. Under fortsättningskriget 1941-1944 deltog tusentals svenskar i Svenska Frivilligbataljonen och Svenska Frivilligkompaniet.

1944 inleddes operation Danmark. Man tränade upp danske piloter och ställde svenska krigsplan till deras förfogande som var dekorerade med danska militära symboler och färger. Under deras ledning skulle den svenska krigsmakten helt enkelt gå in och befria Danmark från Nazisterna. Till att börja med försökte man via diplomati förmå den tyske kommendören att frivilligt lämna Danmark. Svenskarna förklarade att den svenska armén kommer att gå in och befria Danmark.

Efter det skulle även Norge och Finland befrias. 15000 norrmän utbildades till infanterisoldater på flera platser i Sverige. På senhösten 1944 lämnade tyskarna sina ställningar i Finland och Nordnorge. Den norska styrkan blev då förlagda till Norrbotten för att snabbt kunna gå in i Norge.

Befrielsekrigen behövde aldrig verkställas. Kriget avslutades 1945 i och med att USA:s arme gick in i Tyskland och från öster kom den ryska armén.

Under andra världskriget internerades en del värnpliktiga män i särskilda militära läger. Storsien var ett interneringsläger i Kalix kommun där omkring mer än 300 kommunister och pacifister internerades.

Från Vännäsberget var de flesta männen inkallade och deltog i olika bevakningsuppdrag här i Överkalix. Det fanns många soldater från andra delar av landet här för bevakning av gränsen mot Finland. Eftersom många bönder och lantarbetare var inkallade gjorde kvinnorna i Vännäs viktiga insatser för försvaret. Deras insatser inom jordbruket var ovärderliga under de år kriget pågick. De skötte skördearbete och tog hand om familj och gårdar.

Lästips:
Föreningen Beredskapstid 1939-1945 » »

Svenska Frivilligkåren » »
Den glömda armen » »

 

Spioneri

Under kriget ökade det sovjetiska spionaget i Sverige. Det fanns läckor i den militära ledningen, som gav den sovjetiska marinen känslig information om det svenska försvaret. Det fanns andra som sålde underrättelser till andra länder mot betalning. Storspionen Stig Wennerström arbetade både för Sovjetunionen och för Nazityskland under kriget. En riksdagsman lämnade information till den sovjetiska underrättelsetjänsten.

Lästips:
Peter Englund om säkerhetspolitisk historia » »


Lancasterbombare nödlandar på Ormänget

Söndagen den 12 november 1944 vände Adolf Hitlers krig i Skandinavien. Då sänkte 31 brittiska bombplan ur brittiska RAF det tyska slagskeppet Tirpitz i Tromsöfjorden. Ett av flygplanen nödlandade på Ormänget i Vännäsberget. Uppståndelsen blev naturligtvis stor i byn och bygden.

Tirpitz var ett systerskepp till den nyligen sänkta Bismarck. Britterna hade försökt förstöra skeppet redan under byggandet. De insåg vilket hot Tirpitz utgjorde mot Storbritannien och kriget. Nio gånger tidigare hade enheter ur det brittiska flyget försökt sänka "Den ensamma drottningen" som hon också kallades. Slagskeppet var en symbol för det tyska rikets oövervinnlighet. Även norska motståndsmän hade gjort många försök att spränga skeppet men misslyckats. Skulle britterna ha bättre lycka den här gången?

Hon kom att baseras i Norge 1942 för att kunna anfalla de allierades konvojer till Murmansk. Efter ett flygangrepp blev Tirpitz skadad i förskeppet och ansågs inte sjövärdig längre. Hon transporterades till Håköy utanför Tromsö. Tirpitz ankrades på en plats med 15 meters djup så att det skulle bli lättare att bärga ifall skeppet skulle bli bombad och sjunka.

Klockan fyra samma morgon startade bombplanen från Lossiemouth i Skottland. Ett häftigt snöoväder gjorde starten besvärlig. Det var fyramotoriga Lancaster maskiner  från Dambusters Squadrons 9 och 617,  med uppdraget att sänka Tirpitz. 9 Squadron hade som motto "Per noctem volameus" (Alltigenom natten flyger vi) och det passade verkligen in denna morgon. Som symbol och märke hade man en fladdermus. I gruppen fanns också ett flygplan ur 463 Squadron med uppgift att fotografera och filma attacken.

Klicka för större bild

I operationen fanns en inbyggd bluff. Väl inne i norskt territorium skulle flygplanen fortsätta mot Sverige. Detta för att tyskarna som skulle tro att det var de allierades transportflyg till Arkhangelsk i Ryssland. De skulle sedan attackera Tirpitz från fel håll. I morgondiset kunde nu britterna följa de norska fjällen och vid Bodö vek de av mot Sverige. Bodö låg i radarskugga d v s Tirpitz radar kunde ej registrera planen på radarn.

I Mk I, LM448 WS-T från Squadron 9 satt befälhavaren Jim Pinning med besättningen: piloten Dave Coster, navigatören Cliff Black, bombfällaren Jim Boag, flygmekanikern Harry East och besättningsmannen Taffy Jones. Det var en sammansvetsat grupp som hade gjort liknande operationer tidigare.

Varje flygplan hade en jättelik bomb på över femtusen kilo med smeknamnet  "The Tallboy" under buken. Stora Grabben på svenska. Den hade en sprängstyrka på 12000 lb.

Vid Suorva dammen kom alla planen flygande på låg höjd. Efter ett rött signalskott från ledarplanet steg de och vek av mot Norge. Strax söder om Torneträsk precis vid gränsen i en kåta satt den norske motståndsmannen Sigurd Senje. Via sin radioutrustning sände han ut pejlingssignaler som nu lotsade planen mot målet.

Efter fem timmars flygning var de framme vid målet. Tirpitz öppnade eld med sitt luftvärn. Daves flygplan träffades i ena motorn. Han slog av den skadade motorn och dök mycket brant med planet så att luftmotståndet tog död på lågorna. Nu kunde de fortsätta med tre motorer. Planen gick ned på 200 meters höjd. Inom loppet av tio minuter släppte bombplanen 28 Tallboys. 08.42 registreras den första av två träffar. En stor explosion med en enorm rökutveckling sågs från skeppet. Tirpitz fick en kraftig slagsida. Efter ytterligare några minuter kantrade fartyget.

"I en ensam stuga ute på Håköya hörde fru Gunvor Wibe de första explosionerna och kände hur golvet skakade när den ensamma Tallboybomben träffade stranden alldeles intill huset. Hon hade inte hunnit öppna fönsterrutorna som man skulle göra och de splittrades i ett regn av glas. Medan explosionerna följde varandra satt hon hukad på golvet med sina två barn som krampaktigt höll i hennes kjol. Sedan blev allting tyst. Hon reste sig, sade till barnen att vara stilla och gick försiktigt mellan skärvorna fram till det fönster som vette mot redden. Utanför reste sig ett jättelikt rökmoln och där under kunde hon se underdelen av vad som en gång varit det fruktade slagskeppet. Trots avståndet hördes nu ropen från sjömän som simmade i vattnet och ett stort antal män befann sig uppe på kölen. En märklig känsla av fasa och lättnad genomfor henne. Människor dog, men hon och hennes barn var hädanefter i säkerhet. Tirpitz var borta och britterna skulle inte komma tillbaka."
(Tirpitz sid 226)

De andra bombplanen från 9:e och 617:e divisionerna återvände och landade välbehållna i Skottland efter sitt utförda uppdrag. För Dave Coster och de övriga i planet blev läget kritiskt. Den andra motorn på samma vinge som den trasiga höll på att försvinna. Att försöka flyga Lancastern tillbaka över Nordsjön var en omöjlighet. Det enda alternativet för de var att flyga mot Sverige. Problemet var att de inte hade några kartor över Sverige. Tidigare hade Easy Elsie, ett plan ur samma skvadron, nödlandat vid Porjus.

Besättningen visste det och tog nu risken. De navigerade sig visuellt genom att följa Kalix älv mot kusten och anropade om hjälp på radion. Vid Naisjärv fanns ett nybyggd militärflygfält och där hörde man ropen och svarade. På knacklig engelska gav man besättningen koordinater och bad planet följa Kalix älv och Ängesån uppåt tills de såg Naisjärvs flygfält. På flygfältet förberedde man sig genom att sätta ut eldar efter landningsbanan.

Planet befann sig då någonstans mellan Svartbyn och Trångån. De följde givna instruktioner och svängde tillbaka,  följde Kalix älven uppåt för att sen följa Ängesån. Nu slocknade den tredje motorn så att planet flög med bara en motor. För besättningen gällde det att hitta en landningsplats så fort som möjligt. Man närmade sig Vännäsberget och cirklade där runt i höjd över trädtopparna för att hitta tänkbara landningsplatser.

Klicka för större bild

De flög norrut över Hömyrheden och Lilla Edet och svängde västerut mot Sandsjärv. Vid Innerträsket norr om Sandsjärv släppte de ner en lucka. Detta för att se om marken var för sank för att kunna landa där. När de flög över Innerträsket andra gången såg de att luckan hade sjunkit i den sanka marken och de kunde därför inte landa där.

Till sist såg de Ormänget vid Ängesån som de bedömde att de kunde landa på. Ormänget har fått namnet för att det är en lång smal äng omgiven av vatten. Planet flög på låg höjd över husen i mellandelen av Vännäs. Vid den gamla Inabackgården kom det trettio breda meter planet på några meters höjd och snuddade huset för att sekunderna senare landa på Ormänget. Ljudet av bromsande motor och rasslet från stål mot marken blandades med lukten av bränt bränsle och ett stort grått moln av frost, jord och gräs virvlade upp där planet kanade norrut efter ängen för att efter en dryg kilometer stanna vid Storsanden.

 

Ögonvittnen berättar

Vintern närmade sig den vackra byn Vännäsberget den 12 november 1944. Fast det var middagstid låg frosten kvar på marken. Nedanför byn låg Ormänget och Ängesån skimrande i solljuset. Det rådde en fridfull stämning. Plötsligt hördes ljudet av motorbuller. 

Karl-Gunnar Bygren, pensionerad jägmästare berättar:

"Jag var hos Inaback då Lancasterplanet landade och såg hela landningen. Det var lite dramatik bland kvinnorna då planet såg ut att på låg höjd gå rakt mot huset. Men det tog mark nedanför gården och kanade sedan norrut och stannade nedanför Blomstedt och Hjärpe.

Först på plats var Yngve Hjärpe och tog emot då besättningen stod på flygplanskroppen och brände kartor. Man var tydligen osäker om var man var. Finland var allierat med Tyskland. Yngve, som gått några år i realskolan och kunde engelska, upplyste dem om att de var i Sverige, vilket ledde till stort jubel och omfamningar. Därefter kom vi andra från hela byn springande.

Efter någon halvtimme kom hemvärnschefen som även var skollärare i Vännäs. Med sig hade han Blomstedt och en mauser. Läraren beordrade: 
- Hands Up !
Blomstedt utbrast då:
- Ji hä jåo äinga skådt (Jag har ju inga skott).
Man hade för tillfället inga andra vapen att tillgå utom mausern utan skott. Besättningen sträckte dock leende upp sina händer." 

 

Innan landningen hade man kastat planets radar i Ängesån. Radaranläggningen var så hemlig att den inte fick komma i svenskarnas händer.

Det blev naturligtvis uppståndelse i byn och många nyfikna samlades kring planet. Två timmar senare kom mer militär personal och förde besättningen till Hedensbyns skola där de fick mat. Därefter fördes de till Ekfors för förhör och senare till Falun för internering och slutligen hemtransport. Flygplanet fick ligga kvar ett tag innan det såldes som skrot.

Besättningen som nödlandade i Vännäsberget. Uppe från vänster Jim Penning, Harry East, Taffy Jones, Cliff Black och nedtill Dave Coster och Jim Boag. Jim Pinning besökte byn 1984, 40 år efter händelsen. Då var åtminstone fyra av besättningsmännen i livet.

Lästips:
RAF History
467 463 RAAF Squadrons

Beredskapssoldater
inneboende hos Inaback
Svensk Kavallerist
Flygfältet i Naisheden med
får som gräsklippare

Upp till toppen


Nöjen under beredskapstiden

Nazityskland bredde ut sitt onda välde. De nationella högtidsdagarna firades mycket mer intensivt med en blomstrade fosterlandskänsla. Man gick på bio och såg filmer med beredskapsteman. Pilsnerfimer var vanliga och är helt enkelt svenska filmer från 30- och 40-talet. Som förspel till huvudfilmen var det under Beredskapstiden vanligt att filmer om försvaret visades.

I Vännäsberget byggde man ett Folkets Hus 1939. Det låg där Vännäsgården är idag. Där anordnades dans och andra festligheter. Det fanns även en biograf där Vännäsborna såg på film.

Sommarnattens leende är en svensk filmkomedi skriven och regisserad av Ingmar Bergman. Handlingen utspelar sig i kring sekelskiftet och de problem kärleken kan ställa till med.

Sommarnattens Leende

 

Kalle på Spången

Kalle på Spången var en klassisk film som gjordes 1939. Huvudpersonen Edvard Persson (1888–1957) är en av svensk films mest populära skådespelare.

Handlingen: Gästgivaren Kalle på Spångens värdshus försöker ta livet med en klackspark, trots att han har det besvärligt med en gnatig hustru, en snål spritkassörska och alla lagar. En av pigorna, Karin är dessutom en utomäktenskaplig dotter. Men allt klarar han upp med galans.

 


Var finns det ett ställe där människor trivs?
Hos Kalle, Kalle, Kalle på Spången.
Var får man en festmiddag säkrast till livs?
Hos Kalle, Kalle, Kalle på Spången.
Vi skåningar föddes med prima aptit
och rätt vad vi äter så tar vi en bit.
Och välkomna alla som nu kommit hit.
Till Kalle, Vilken Kalle? Jo Kalle, Vilken Kalle?
Jo Kalle, Kalle, Kalle på Spången.

Här märks ej att tiden är krigisk och krass.
Hos Kalle, Kalle, Kalle på Spången.
De bomber som finns här är gjorda av glass.
Hos Kalle, Kalle, Kalle på Spången.
Ja, världen den rustar på tusende sätt men
här rustar värden så människan blir mätt.
Av alla de sätten är det nummer ett.
Hos Kalle, Vilken Kalle? Jo Kalle, Vilken Kalle?
Jo Kalle, Kalle, Kalle på Spången.

Vi spelar och sjunger, tar ton och ger hals.
Hos Kalle, Kalle, Kalle på Spången.
Här dansar de polska när vi spelar vals.
Hos Kalle, Kalle, Kalle på Spången.
När bröllopskalaset hos Kalle har stått.
Då anländer storken precis som ett skott.
En skåning sig sköter i stort som i smått.
Som Kalle, Vilken Kalle? Jo Kalle, Vilken Kalle?
Jo Kalle, Kalle, Kalle på Spången.

Var står alla festbordets rätter och trängs?
Hos Kalle, Kalle, Kalle på Spången.
Var äter man frukost tills man går till sängs?
Hos Kalle, Kalle, Kalle på Spången.
Där stjärnorna tindra på himmelen blå.
Vad får man för längt hit till klockan är två
ifall man vill svärma uti en berså?
Hos Kalle, Vilken Kalle? Jo Kalle, Vilken Kalle?
Jo Kalle, Kalle, Kalle på Spången.

Där stjärnorna tindra på himmelen blå.
Vad får man för längt hit till klockan är två
ifall man vill svärma uti en berså?
Hos Kalle, Vilken Kalle? Jo Kalle, Vilken Kalle?
Jo Kalle, Kalle, Kalle på Spången.

 

Min Soldat

Min Soldat blev en stor skivsuccé och något av en signaturmelodi för beredskapstiden under andra världskriget. Den är inspelad i Stockholm 8 maj 1940 och sjöngs av Ulla Billquist. Den framfördes ursprungligen i revyn "Det kommer en vår" på Folkan i Stockholm. Text och musik är skriven av Nils Perne.

Min fästman han var modelejon, dandy, charmör, kan hända för min skull, jag är svag just därför.
men nu är den tiden längesen förbi, jag såg på hans fotografi.
Hans skor är för stora och hans mössa för trång, hans byxor för smala och hans rock är för lång,
Men det gör det samma, för han är min soldat, någonstans i Sverige.

Jag har sett på hans kort att han är oklippt och odann, han rakar sej ej på flera veckor ibland.
Men det gör det samma för han är min soldat, någonstans i Sverige.
I givakt vi måste stå, vi kvinnor små för våra gossar blå som ligga här och där, i skogar och på skär.
Han sa: “Den är ganska knapp den lönen vi får, så vi kan nog inte ha något bröllop i år.”
Men det gör det samma för han är min soldat, någonstans i Sverige.

I går, jag vid station, min älskling mötte han fått permission.
Vi åkte hem i bil, han klädde sej civil.
Sen gick vi på dans, ett bord för två i alkov, han sa inte mycke’, han nicka och sov.
Men det gör det samma, för han är min soldat, någonstans i Sverige.

 


Såningsmannen

Såningsmannen var en populär veckotidning som många läste under 1930 till 50-talet. Ett lösnummer kostade 15 öre. Tidningen var politiskt neutral och ville verka för att skapa goda människor. Genom Såningsmannen ville utgivarna nå den breda publiken, bönderna och industriarbetarna. Det var i Såningsmannen som flera arbetarförfattare publicerade sina första skrifter. Såningsmannens folklighet blev orsaken till tidningens stora framgång.

 


Effekter av andra världskriget

D-dagen utspelade sig på tisdagen den 6 juni 1944 och innebar dagen för de allierades invasion av nordfrankrike under det andra världskriget. 1945 var tyskarna tvungna att kapitulera. Från väst kom USA:s armé och från öst den ryska armén.

Andra världskriget medförde att världens maktcentrum flyttades från Europa till USA och Sovjetunionen. Det ekonomiska synsättet som brukar benämnas som imperalismen hade gjort Storbritannien och Frankrike till stormakter. En era som kallas det kalla kriget började. Det var en maktkamp mellan USA och Sovjetunionen och i viss mån mellan två ideologier. Europa delas i två delar, en västlig med inflytande från USA och en östlig kontrollerad av Sovjetunionen. Detta politiska klimat påverkade inrikespolitiken och även det politiska livet på Vännäs.

Det var efter andra världskriget tanken på en Europisk Union, EU växte sig allt starkare. Kriget mellan de europeiska nationerna hade ödelagt världsdelen. Under 1900-talet hade Tyskland startat två världskrig och nu skulle Tyskland integreras i Europa.

Norrbotten tog emot 48000 flyktingar från Finland som en följd av att tyskarna hänsynslöst brände och härjade i finska Lappland. En del av dessa kom och fick hjälp i den här regionen och många blev även kvar med Vännäs och Överkalix som sin nya hembygd.

En stor del av Europa låg nu i spillror och man började bygga upp städer och samhällen igen. Sverige hade en intakt produktionsapparat och efterfrågan på våra industriprodukter blev stor. Vännäsbönderna fick avsättning för timmer och massved till bra priser. Skogarna i Vännäs ökade i värde. Många karlar från Vännäs fick arbete med avverkning, flottning och virkestransporter. Det lokala sågverket och annan träindustri utvecklades under den här tiden.

Den ekonomiska tillväxten tog fart och Sveriges infrastrukturer utvecklades. Utbildningsväsendet, kommunikationer, sjukvård och den offentliga sektorn byggdes ut. Med nya förmånliga bostadslån rev många de gamla vackra timrade Vännäsgårdarna för att bygga nya moderna hus med centralvärme, vatten och avlopp. Glädjande nog behöll och moderniserade några de gamla vackra Vännäsgårdarna som ännu finns kvar i Vännäs.

Under andra världskriget infördes ransonering av vissa livsmedel och dagligvaror. Ransoneringskort användes vid ransoneringen av bland annat kaffe, te, socker, kakao, ost och mjöl. Varje vuxen person blev tilldelad ransoneringskort för en viss mängd av varor. För att få köpa ransonerade varor rev man av en liten del från kortet, en kupong och lämnade den till affären. Några år efter kriget försvann samtliga ransoneringar.

Ägg
Kaffe och te
Tobaksvaror

Vännäsberget augusti 2007 Anders I. Nilsson

Lästips: Vännäsbergets historia » »

Upp till toppen

Referenser

Widefelt Bo och Wegmann Rolph. (1998). Nödlandning - främmande flyg i Sverige under andra världskriget. Nässjö. Nässjö och Fälths Tryckeri. ISBN 91 - 971 - 6 - 3
Michael Tamelander & Niklas Zetterling. (2006). Tirpitz. Stockholm. Nordstedts Förlag. ISBN 978-91-7263-826-6
Expressen. 12 november 1984.
www.raf.mod.uk/history
www.467463raafsquadrons.com
www.beredskapstid.se
Karlsson Urban. (2002). Vännäsberget.
Bygren Karl-Gunnar. (2002). Värnamo.